Recension: Mattias Dahlgrens Rutabaga

Hemsida: http://mdghs.se/rutabaga/
Adress: Grand Hotel, Södra Blasieholmshamnen 6, 103 27 Stockholm
Prisklass: Lyx. Min nota för mat, dessert och drink slutade på 700 kr.
Maten i tre ord: fancy, fusion, vegetariskt
Betyg: 5/5

För några veckor sen hade jag mitt livs kanske bästa – och dyraste restaurangupplevelse. Jag och fem vänner hade en fantastisk och efterlängtad kväll på Mattias Dahlgrens Rutabaga i Stockholm.

Jag läste om Rutabaga strax innan krogen slog upp sina dörrar i våras, och bestämde mig direkt för att jag måste göra ett besök innan 2017 års slut. Kosta vad det kosta vill. Det är relativt svårt att hitta finkrogar med stort vegetariskt utbud, medan de flesta vegetariska restauranger finns i budget- och mellanprisklass. Rutabaga är något så ovanligt som en lakto-ovo-vegetarisk finkrog. Givetvis var jag tvungen att göra ett besök!

Det finns en avsmakningsmeny (som måste ätas av alla i sällskapet), men vi valde att dela på flera smårätter. Jag skulle rekommendera att dela på 4-6 rätter om ni är två personer. Jag och en vän delade på fyra smårätter och en efterrätt. Det var alldeles lagom för oss, men den riktigt hungrige hade kanske velat ha någon mer rätt.

Innan vår mat kom in serverades vi smarriga tilltugg i form av sesamrostat bröd, sojastekta cashewnötter, yoghurtsmör och picklad gurka. Jag kan ha slevat i mig yoghurtsmöret med sked… Och själva smårätterna var så goda att jag log varenda gång jag tog första tuggan av en ny rätt.

På Rutabaga beställde jag:

Drink: Fläder, champagne, gin, lime
Allt jag gillar i en drink. Klart den var god.


Smårätt: Morot, fläder, rökt cremé fraiche
Min absoluta favoriträtt och, enligt vår servitör, en Mattias Dahlgren-klassiker. Perfekt balanserad i konsistens och smak. Kan man röka cremé fraiche själv? Vill enbart äta det, för evigt.

Smårätt: Stekt karljohansvamp, soja, picklad klint karin
Min andra favorit. Umami-smaklöken blev 100 procent tillfredsställd; smaken var underbart djup, mustig och fyllig. Jag har fortfarande ingen aning om vad klint karin är, men allt var underbart i denna rätt. Dessutom toppades den med koriander. Mmm!

Smårätt: Mozzarella, örtsallad, sugarsnaps
Riktigt bra mozzarella kan aldrig bli fel. En god och smakrik sallad, precis som det låter.

Smårätt: Brässerad fänkål, potatiscrème, hasselnötter
Det här var så klart också jättegott, men ändå den rätt som gav minst mersmak. Fin fänkål, men potatiscrèmen kan närmast liknas vid en sås.

Dessert: Kokos, lingon, dulce de leche
Alla i vårt sällskap ville ha en egen portion dessert, men jag var för mätt. Min vän offrade sig och delade på denna skapelse med mig, men när vi väl fick smaka på den tror jag vi båda gärna hade haft en varsin. En kombination av smaker som på pappret låter lite otippad och märklig, men som gifte sig i munnen. Perfekt dessert.

Jag önskar att jag hade ätit: Friterad aubergine Tokyo
Det var favoriten hos ett annat par i sällskapet och den såg så himla fin ut.

Jag önskar att jag inte hade ätit: Choklad med kålrot, olivolja och bipollen
Den serverades som vårt allra sista tilltugg strax innan notan kom. Det var märkligt att äta något så… äh… jordigt i smak efter en söt dessert. Vi funderade och provsmakade länge innan vi kom fram till att choklad och kålrot inte ska vistas i munnen samtidigt.

Utöver kålrotschokladen finns några småmissar, såsom att servitören serverade mig och en vän fel rätt och fick reda ut vår beställning. Och drinkarna kanske är onödigt dyra. Men vi hade en magisk kväll med fantastisk och innovativ mat som vi varken har fantasin eller hantverket för att kunna skapa själva. Precis vad man förväntar sig av en finkrog. En fullträff!

Veganvänligt?

Som fan! Veganmenyn är precis lika fantastisk som den lakto-ovo-vegetariska (och väldigt lik den andra menyn), bara att den har något färre alternativ. Veganen i vårt sällskap blev serverad goda alternativ till våra tilltugg med fullkomlig självklarhet.

Har du ätit på Rutabaga? Vad tyckte du?

Ps. Du glömmer väl inte att följa mig på Bloglovin? På så vis missar du aldrig ett inlägg.

Vegansk morotssoppa med rostad majs


Det här receptet skapade jag en regnig måndag när höstkylan precis hade gjort intåg. Jag ville ha något mättande och värmande, men hade ingen lust att spendera en massa pengar. Då är ju soppa perfekt! Att den här dessutom är vegansk och larvigt lättlagad är ju bara en bonus.

Den som säger att man inte blir mätt på soppa har FEL, eller har åtminstone ätit helt fel soppa. Kokosmjölken och linserna i det här receptet ser till att ingen går hungrig från matbordet, medan ingefäran och chilin ger den karaktäristiska smaken. Om man ändå är orolig för att inte bli mätt kan man alltid servera soppan med en smarrig smörgås eller ett gott fröknäcke.

Soppan går så klart att äta precis som den är, men jag tycker alltid att soppa blir extra gott med någon topping. Den här vitlöks- och chilirostade majsen gör att soppan går från god till fantastisk, men om majs inte är din kopp te hittar du fler förslag på toppings längst ner i receptet.

Det enda jag ångrar med den här soppan är att jag inte toppade den med koriander. Koriander gör ta mig tusan allt godare. Gör inte samma misstag som jag utan ös på med koriander! 



4 portioner

Soppan:

800 g morötter
1 dl röda linser (okokta)
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
5 dl vatten
1,5 tärning grönsaksbuljong
1 burk kokosmjölk
1 msk ingefära, finriven
0,5 citron, saften
0,5 tsk chiliflakes (mer/mindre beroende på hur starkt du vill ha det)
0,5 tsk spiskummin
rapsolja
salt och svartpeppar

Rostad majs:

300 g majs på burk
2 vitlöksklyftor
chilipulver (efter smak)
flingsalt
rapsolja

Gör så här:

1. Skölj linserna noga i kallt vatten.

2. Hacka gul lök och en vitlöksklyfta. Fräs i en stor kastrull på medelvärme tillsammans med mycket olja och chiliflakesen. Var noga att inte bränna löken!

3. Skala morötterna och skär dem i grova bitar. När löken är mjuk, häll ner morötterna, linserna, vattnet, buljongen, kokosmjölken, citronsaften, ingefäran och spiskumminen.

4. Låt soppan koka upp. Sänk sedan värmen och låt småkoka under lock i 10-15 minuter, eller tills morötterna är mjuka.

5. Fräs majsen i en oljad stekpanna på medelhög värme. Under tiden finhackar du vitlöken. När majsen börjar dofta popcorn häller du i vitlöken, chilipulvret och flingsaltet och steker någon minut till. Ställ åt sidan.

6. Tillbaka till soppan! När morötterna är mjuka, mixa soppan slät med stavmixer. Smaka av med salt och svartpeppar. Om du vill ha mer smak av ingefära går det bra att riva ner lite mer nu, så länge du mixar noggrant.

7. Häll upp soppan i skålar och toppa med den rostade majsen.


Förslag på fler toppings:

Koriander
Stekta halloumikuber
Rostade kokosflakes
Rostade pumpakärnor
Rostade solrosfrön
Keso blandad med nyriven ingefära
Cremé fraiche blandad med rostad vitlök

Följ mig på Bloglovin’ så missar du aldrig ett inlägg.

Premiär för Väldigt vego…!

För ungefär en månad sedan började jag smyga i gång arbetet genom att starta @valdigtvego på Instagram. Där har ni kunnat hitta matbilder och restaurangtips ett tag nu. Men den största delen av arbetet har skett bakom kulisserna när jag har byggt sajten, startat Facebook-sidan, skrivit texter, skrivit recept, fotat som en galning och försökt lära mig hur min nya kompaktkamera fungerar. Det har varit superkul, men jag har längtat efter att dela allt med er. Äntligen kan jag göra det!

Väldigt vego är en blogg om vegetarisk mat eftersom det är det jag själv äter. Mycket är lakto-ovo vegetariskt, men lika mycket är veganskt. Här på bloggen hittar du såväl recept som restaurangrecensioner från Stockholmsområdet, guider, listor och mina tankar och tips kring mat. Jag gillar också sötsaker så bakverk kommer ha en självklar plats på bloggen.

Varje tisdag lägger jag upp ett nytt recept.
Varje fredag recenserar jag en restaurang.
Varje söndag lägger jag upp ett övrigt inlägg om mat.

Oavsett om du är en van matlagare som bara är på jakt efter ett nytt recept, eller en total nybörjare som saknar inspiration för matlagning, är min förhoppning att du ska hitta någonting här som du gillar.

Varför en matblogg?

Mat är mitt största intresse, men det har inte alltid varit så. Fram tills att jag var kanske 20 år gammal var jag helt ointresserad av mat. Jag åt det jag var van vid och var rädd för att prova nya saker. Jag åt typ fyra grönsaker: broccoli, morot, gurka och tomat. Jag tröttnade på att vara så kräsen och fattade ett aktivt beslut att våga prova nya saker – och insåg hur otroligt mycket goda smaker som fanns! Sedan dess har mitt matintresse växt fram, och det exploderade när jag för några år sedan började äta allt mer vegetariskt. Sedan dess har jag spammat mina vänners instagramflöden med mina matbilder, och de har frågat mig flera gånger om jag inte ska starta en matblogg.  

I september började jag på mitt drömjobb som politisk sekreterare. Politik, som fyllt upp större delen av min fritid, var plötsligt mitt jobb. Jag behövde en ny hobby. Jag funderade på att börja spela piano, springa, gå en akvarellkurs eller lära mig spanska men eftersom jag älskar mat, foto och att skriva så kom jag tillbaka till idén om en matblogg. Tanken på en matblogg gjorde mig så peppad att jag skrev ner ungefär 30 inläggsidéer på lika många minuter. Samma kväll startade jag Instagram-kontot. Väldigt vego var född!

Vem är jag?

Jag heter Sandra Lindström och är en 26-årig Solnabo. Jag är inte alltid så där glad som på bilden, men när jag äter riktigt god mat tillsammans med vänner mår jag precis så där. Jag bor tillsammans med min fluffiga, urjobbiga och supersociala katt på 38 kvadrat i en andrahandslägenhet. Jag jobbar som politisk sekreterare, och är utbildad språkvetare och folkhögskollärare. Jag har högskolepoäng från nio olika universitet och högskolor i Sverige och utomlands, vilket säger någonting om att jag inte är rädd för att prova nya saker. Och att jag har pluggat alldeles för mycket.

Fritiden fyller jag med att träffa vänner, dricka något glas vin, se på film och tv-serier, prova nya restauranger och gå promenader. Och politik, förstås. Jag är väldigt förtjust i Stockholm, och är glad över att bo i en stad med ett så bra vegetariskt restaurangutbud.

Om jag skulle beskriva mig själv med fem ord blir det: snäll, ambitiös, nyfiken, kommunikativ och trygg. Mina vänner skulle nog också säga att jag är ganska klok, och att jag är den person de känner som blir allra lyckligast över ett glas kallt vatten.

Nu vet ni lite mer om mig, och jag ser fram emot att lära känna er läsare bättre! Lämna gärna en kommentar så att jag vet vilka ni är. Frågor, funderingar och önskemål är mer än välkomna – jag skriver ju för er!

Vill du inte missa några inlägg? Följ Väldigt vego på Bloglovin’!